***FULLBOKAT***
Nya tider för fotografering med Aija Svensson (helt gratis för dig som är medlem).
Logga in på medlemssidorna för att anmäla dig!
Nästa fotografering med fotograf Aija Svensson, som denna gång är helt gratis för dig som är medlem, äger rum i Malmö 8-9 februari. Logga in på medlemssidorna för att anmäla dig!
Så många spännande releaser från våra medlemmar under 2020! Lyssna på dem i årets Spotify-lista!
Musikcentrum firar 50 år med ett gammalt hederligt “gröthäng” live från Malmö. Vi pratar med Ragnar Berthling och Karin Inde om Musikcentrums historia och gör en framtidsspaning. Ann Rosén och Sten-Olof Hellström sänder livemusik från Österlen och Anna Rynefors och Erk Ask-Upmark sänder live från Genarp! Astrid Selling är moderator.
"Hur är det att verka som frilansande musiker utanför storstaden?" Astrid Selling samtalar med Hjärnarpsbon Stefan Klaverdal, och Laholmsbon Malte Zeberg, båda frilansande musiker, om de möjligheter och begränsningar som finns för frilansande musiker utanför storstaden.
Den 11 december var vi med och arrangerade Filmbar tillsammans med Filmcentrum Syd och Carbs Studio för att ge våra medlemmar möjlighet att visa upp sina musikvideoprojekt, inspireras av varandra och knyta nya kontakter.
Ska musiker ens syssla med rörlig bild? Hur ska man tänka när man gör sin första musikvideo? Och vilka videos inspireras andra av? Cecilia Nordlund, Gustav Hugo Olsson, Sarah Olsson och Elin Buxfelt tipsar!
Några bilder från kvällen:
2019 har inneburit fantastiskt många bra releaser från våra medlemmar! Nu finns de samlade på en Spotify-lista som du kan lyssna på här!
Simon Lussi är styrelseledamot i Musikcentrum Syd och driver sedan fem år tillbaka Popup Studion som är ett projekt inom Skapande Skola tillsammans med Jens Andersson, tidigare bandmedlem i The Ark. Mer info om Popup Studion hittar du här!
I ett samtal med Marcus Bader delar han med sig av sina tips och erfarenheter kring Skapande Skola från sitt perspektiv som artist. Intervjun är en förkortad version av Musikcentrum Syds Skapande Skola-podd.
Kan du börja med att berätta lite om Popup Studion och om bakgrunden till att ni skapade projektet?
– Ja, jag och Jens möttes på ett event med Musik i Syd, som handlade om kvalitativ musikinspelning och insåg att vi borde skapa något tillsammans. Jens har suttit mycket i studion, han har lärarlegitimation sedan tidigare och han hade tänkt ganska länge på att han ville göra och skapa musik med elever. Jag hade tänkt i liknande banor. Det var väl egentligen där det började.
Vi var väldigt nya på det här och visste i princip inte vad Skapande Skola var, men vi fick kontakten med Camilla Johansson på Musik i Syd och hon tyckte att det lät som ett bra projekt. Grundidén var egentligen att vi skulle komma med en portabel studio som skulle kunna sättas upp i vilket klassrum som helst och med hjälp av vilken man skulle kunna spela in kvalitativ musik från grunden, att alla elever skulle kunna vara med och alla var välkomna. Man skulle inte behöva kunna någonting innan, utan med vår guidning och vår hjälp så skulle vi tillsammans kunna skapa en låt. Sen hade vi ganska tidigt en idé om att vi ville ha ett slutresultat. Vi ville inte bara att man skulle får komma och testa att spela, utan vi ville ha ett resultat som de kunde ta med sig på slutet.
Så nu är det så att på två timmar så har en klass gjort en helt ny låt från grunden. Med trummor, bas, synth, stråkar, med sånginspelning, textskrivning, en fulländad låt. Och det vi har fokuserat väldigt mycket på är den digitala inspelningen, så vi har med oss ett Midi-keyboard och syntar och en mikrofon och så spelar vi in vi Midi-keyboards och musikprogrammet, men sen har vi också en hel del delar som är mer mänskliga, helt enkelt för att vi vill få in även den delen.
Hur ska man tänka när det gäller åldersspannet på barnen man jobbar med?
– I det här projektet tänkte vi först att vi ville jobba med 5:e klassare och det kan nog vara ganska bra att ha en idé om vilka åldrar projektet riktar sig till från början. Skapande Skola börjar ju från förskoleklass. Sen finns det ju Skapande Förskola också. Men nu har det blivit så att vi jobbar med det här projektet ända från första klass upp till nionde klass, så vi har ett väldigt stort spann i det här projektet. Men är man ny på det så skulle jag rekommendera att man börjar arbeta med de yngre barnen. Att få till ett bra projekt på högstadiet kräver kanske lite mer kunskap, men blir det bra kan det såklart bli otroligt givande.
Ingången och mötet med Musik i Syd, du tyckte det var viktigt med det bollplanket?
– Ja, eftersom vi inte riktigt visste hur Skapande Skola fungerade, så var det väldigt bra att få dom här tipsen ganska tidigt från en som var insatt. För det är väldigt lätt, när man sitter och jobbar med ett projekt och tycker att det är jättebra, att sen när man presenterar det, så visar det sig att det här passar inte alls in i ramen för vad som är rimligt att presentera ute på skolor eller liknande.
Jag tänkte att vi skulle prata om de olika aktörerna som finns i Skapande Skola. Vi kan börja med huvudmannen. Kan du berätta lite vad en huvudman är och hur samarbetet med huvudmannen ser ut?
– Ja det var en gåta för mig i början när vi skulle försöka lista ut vem vi skulle kontakta. För det är inte alltid så lätt att veta vem man ska kontakta när man har ett bra projekt som man tror på. Det visade det sig att det skiljer sig väldigt mycket åt från kommun till kommun och från stad till stad. I vissa kommuner så gör kommunen en ansökan till kulturrådet. De söker en viss summa pengar och sen är det någon ansvarig på kommunen som letar upp projekt som de gillar och fördelar dem till skolorna. Det är ett sätt att jobba. Ett annat sätt är att varje enskild skola gör en individuell ansökan till kulturrådet. Ibland för ett specifikt projekt, men ibland kan de också söka utan att veta exakt vilket projekt det kommer att bli. Då är det skolorna som tar nästa steg och letar upp projekt. Så ser det ofta ut i de lite mindre städerna.
Sen finns det också en tredje huvudman, det är länsmusiken, som vi också jobbar med på många ställen. Då kan det vara länsmusiken som har avsatt en hel eller halv tjänst bara för Skapande Skola och då är det den som söker in till kulturrådet och sedan genom sitt nätverk hittar aktörer.
Så man kan både vända sig till kommunen, om man känner nån lärare till exempel, eller så kan man vända sig till kommunen. Ofta står det på kommunens hemsida vem man ska vända sig till. Eller så kan man titta på länsmusiken, så kan man hitta det där också.
Sen har det nog börjat sammanställas lite i kommunerna var man kan hitta aktörer. I Malmö till exempel så har det funnits en databas till och från, där man kan skicka in sitt projekt och det poppar upp lite sånna då och då.
Så om man är artist i en mindre ort, hur ska man tänka då?
– Om man har en idé, eller man kanske bara har en tanke om att man vill göra Skapande Skola-projekt, man kanske inte ens har en färdig idé, då skulle jag säga att det första man gör är att googla och ta reda på om ens kommun har någon samordnare för Skapande Skola, och i så fall kontaktar man den personen och säger “Hej! Jag, eller mitt band, är intresserad av att jobba med Skapande Skola, hur skulle du rekommendera att jag går vidare?” Det kan ju hända att den kommunen den arbetar bara med dans ett år och sen nästa år arbetar de med musik och sen nästa med litteratur. Och då vet man och så kan man jobba utifrån det.
Hur kan ett samarbete med lärare se ut?
– Ja, det är ju kanske det allra viktigaste. Även om det är en annan huvudman, så är det ju lärarna och eleverna som ska jobba med det. I de bästa fallen när vi jobbar får vi först kontakt med en huvudman och får ett schema och sen får vi kontakt med lärarna och vi berättar hur vi jobbar och de berättar om de har nåt tema de vill få in. Det kan till exempel vara något de jobbar med det året. Då berättar vi hur de kan jobba vidare med det efteråt. Skapande Skola innebär ju att det ska vara ett lite längre projekt som de kan jobba vidare med även när inte kulturaktörerna kan vara med på plats.
Så det vi gör är att efter att vi har varit där och de har skrivit sin låt och vi har spelat in den, så mixar vi ner den och så skickar vi den med texten de har skrivit, men också utan texten, så om de vill jobba vidare och till exempel skriva en annan text eller spela in den på flera språk så kan de göra det. Sen kan de också jobba vidare genom att göra en musikvideo, göra ett skivomslag eller en dans, så att de får in fler konstformer. Så det kan man också tänka på, att det är inte bara den här dagen när man är på skolan, utan det är förarbete, att de ska kunna jobba med någonting innan, och det är efterarbete. Och man kan också tänka sig att man kan följa upp och komma tillbaka en dag längre fram.
En viktig aktör inom Skapande Skola är ju Kulturrådet. Hur är din erfarenhet av att samarbeta med dem?
– Min erfarenhet är egentligen bara positiv. Jag har ju inte haft någon direktkontakt med dem eftersom det ju är huvudmannen som söker medlen, men min erfarenhet är att i de fall huvudmannen har sökt pengar har de faktiskt väldigt ofta fått de summor de har sökt. Det skapar en väldigt fördelaktig situation för kulturaktören att kunna sätta den prissättning man behöver och veta att skolan kan blir ersatt av kulturrådet.
Kulturrådet är ju också den instans som bestämmer hur sökkriterierna ska se ut för huvudmän och skolor, att de ska ha koppling till läroplanen och till barnens behov. Därför kan det som artist vara bra att va ganska vig i sitt projekt, att verkligen lyssna på lärarna och det behovet som kommer från eleverna. Hur har ni tänkt kring det?
– Jo, vi har ju haft en riktning, men vissa saker har vi ökat upp på och vissa har vi minskat ner på efter hand. Fokus i vår workshop ligger egentligen inte främst på att spela in en låt, utan det viktiga är delaktigheten. Hur får man alla att vara med på ett eller annat sätt? Hur får man allas röster med i inspelningen till exempel? Något vi har börjat med är att alla får gå fram och säga sitt namn och så spelar vi in det och då finns helt plötsligt allas röster med och de kan höra sig själva. Vi försöker att inte låsa oss vid att det till exempel ska vara digital inspelning, eller att det ska va svensk text.
Man kan få in väldigt mycket olika ämnen från läroplanen i ett projekt, så det är bra att tänka på vilka kopplingar som kan finnas. Om nån kommer med en engelsk text, då blir det engelska och så kommer det ju in matte, det är oundvikligt i musik, när man ska räkna in och det är olika taktarter och bpm och så vidare…
En annan viktig del är ju de pedagogiska färdigheterna. Att sitta som artist i ett klassrum är ju annorlunda mot att stå på scen. Kan du berätta lite om det?
– Ja, det blir en helt annan miljö. Om du tänker dig att du har en vanlig spelning, då blir kontakten med eleverna ganska minimal egentligen. Här är det ett samspel som ska föras under ganska lång tid. För oss så har det också varit en utvecklingskurva. Från början så hade vi en viss idé. Sen efter varje workshop har vi ändrat den lite och nu är vi så samspelta att det nästan har blivit som en föreställning. Sen är ju Jens lärare i grunden och jag har arbetat inom förskolan. Det har vi haft jättemycket glädje av.
En viktig sak är också att ha en öppenhet för att ingen elevgrupp är den andra lik, så att man hittar ett samspel. Att se de små skillnaderna, styrkorna som finns i gruppen osv, så att alla går därifrån med glädje. En bra idé är också att provköra sin idé i en lite mindre grupp, så att man ser hur gruppen reagerar innan man börjar i en helklass. Man kanske till och med kan få lite feedback efteråt från nån elev och nån pedagog som man kan ta med sig. Att komma med ett fulländat projekt från början, det är det inte många som kan.
Kan du ge några fler tips när det gäller det pedagogisk arbetet med barnen?
– Ja, en viktig skillnad mot att till exempel göra konserter för vuxna är relationen till instrumentet. När man arbetar med barn är det kanske inte alltid det viktigaste att man spelar helt rätt på sitt instrument utan det viktiga är relationen till barnen. Att man får dem med sig och att de tycker att det är kul.
Hitta ett bollplank i form av kulturproducent, lärare eller Skapande Skola-samordnare i din kommun när du ska bygga upp ditt koncept.
Tänk på vilken åldersgrupp ditt projekt ska rikta sig till. Låg- och mellanstadiet kan vara lättare att börja med.
Testa om möjligt ditt koncept på en mindre grupp elever och lärare och be om feedback innan du testar det i helklass.
Tänk på att ditt projekt kan knyta an till läroplanen på mer än ett sätt, att det ska vara inkluderande för alla elever och att det gärna ska gå att arbeta vidare med innan och efter ditt besök på skolan.
Inget projekt är perfekt från början! Ha en öppen inställning och fortsätt att utveckla ditt koncept i klassrummet tillsammans med elever och lärare.
Ni har kanske märkt att REHAB Kultur har dykt upp både här och där i Musikcentrum Syds flöde den senaste tiden och det finns det en anledning till. Musikcentrum Syd har nämligen flyttat! För ett par veckor sedan lämnade vi Resurscentrum på Mazettihuset och har nu ett nytt kontor bland konstnärsateljéerna på REHAB Kultur.
Sorgligt såklart att lämna de fina systerorganisationerna på Resurscentrum, men åh så spännande med ett nytt ställe! Vårt kontor är visserligen superliter och saknar fönster, men vi är glada ändå, för i kontraktet ingår också det helt magnifika allrummet på REHAB Kultur, med publikläktare, lunchrestaurang och pingisbord! Här kommer vi kunna ordna en massa kul framöver!
Redan nu finns Open Workspace på REHAB Kultur varje onsdag kl. 10-14 för den som vill ha ett sammanhang att sitta och jobba i. En gång per månad ordnas kulturkvällar under titeln REHABRULLE. Kvällarna har redan gästats av flera av Musikcentrum Syds medlemmar! Titta in på REHAB Kulturs Facebook-sida om ni vill vet mer!
REHAB Kultur ligger mitt i Östra Sorgenfri i Malmö och vill man ta sig till oss med kollektivtrafik går det utmärkt att hoppa av bussen på Nobeltorget eller Spånehusvägen. Som vanligt kan man kontakta oss för att boka möte eller hålla utkik i våra digitala kanaler för info om aktuella events. Vi hoppas på mycket besök framöver!
Womex - World Music Expo 2019
Oktober betyder Womex för oss i musikbranschen. Mitt i mörka hösten, långt från sommaren och långt till julen, får vi chans att mötas och bara prata musik från alla hörn av vårt klot. I år var Finland, Tampere-Tammerfors, värdar för mässan. På Womex träffas musiker, arrangörer, bokare, organisationer och företag i en härlig blandning. Womex är stort och man har inte alltid möjlighet att träffa just dem man har tänkt sig, eftersom alla andra också hela tiden är i rörelse.
I år var de nordiska ländernas utställningsbås, tillsammans med Baltikum, grupperade runt ett ”nordiskt torg” där man kunde mötas, prata och smaka på godis och dricka.
Som representant för MCS fokuserade jag framför allt på att samla in information om festival-och konsertmöjligheter för våra musiker och att bara träffa så många personer som möjligt för att vidga våra nätverk. Samtalen på Womex blir alltid långa, djupa och spännande.
/Astrid Selling, verksamhetsledare
På dagtid höll vi till i konferensbyggnaden Tammerfors-huset med utställningar, föreläsningar, filmer, workshops och showcases på tre våningsplan och på kvällstid flyttades happenings och konserter över till konsertscener och närliggande nattklubbar.
Det finns nog egentligen bara en sak som är förbjudet, och det är att sjunga och spela inne i utställningsytan. Men kanske är det just då, när det ändå händer, som de mest magiska stunderna på Womex uppstår.
Förra veckan inledde vi vårt nya format för seminarier - Mästare möter mästare - med att bjuda in kompositörerna Magnus Jarlbo och Nathan Larsson till ett samtal om att komponera musik för film. Båda har gedigna och långa listor på imdb; Magnus sedan slutet av 80-talet och Nathan sedan tidigt 90-tal, med allt från kortfilmer och dokumentärer till långfilmer och serier i USA och Sverige.
Till den varma försommarkvällen kom ett femtontal ivriga lyssnare, både medlemmar och andra musikintresserade. Det visade sig att samtliga ägnar sig åt komposition i någon form; från reklam, spelfilm, performance, teater, dataspel, till nyskapade instrument och mycket mer.
Eftersom det var första gången vi prövade konceptet, testade vi också formatet för själva samtalet. Men det föll sig ganska naturligt att med en moderator (undertecknad) leda diskussionerna inom en handfull olika ämnen. Låta de båda huvudpersonerna först få komma med sina erfarenheter och reflektioner och sedan bjuda in publiken för frågor.
Vi diskuterade bl a villkoren och marknaden, men en stor del av tiden ägnades åt att verkligen nagelfara den kreativa processen; hur går det egentligen till från det att uppdraget landar till man levererar en första idé? Tack vare alla deltagarnas erfarenheter inom komposition kom diskussionerna att dyka på djupet. Hur vet man att man har hittat rätt? Magnus beskrev det som att man hittar en ”nyckel”, någon form av detalj i musiken (rytmik, instrument, melodislinga, osv) som sätter ramen för det fortsatta arbetet. Och vägen till ”nyckeln” kan många gånger var lång och svår och kräver ett disciplinerat arbete.
Nathan lyfte fram samarbetet med klipparen eller regissören. Med en specifikation av uppdraget följer också en idé om musiken som presenteras genom det som kallas ”temp-musik” (temporary music) och kan i vissa fall vara musik med väldigt specifik karaktär. Både Magnus och Nathan följer temp-musiken så noga de kan, att välja en motsatt linje har sällan något syfte i den här typen av kompositionsuppdrag.
Kvällen var inspirerande och erbjöd också en stund att skapa nya kontakter och prata med andra musiker över en kopp kaffe. Alla var ivriga och verkade njuta av att få diskutera på djupet om några av de svåra momenten i musikeryrket. Det enda sättet att få stopp på diskussionerna och att avsluta kvällen var att abrupt hänvisa till klockan. Detta bådar gott för framtiden, eftersom vi vill kunna vara en plats för inte bara företagande och kommunikation utan också för utveckling av konstnärskap.
Bilderna ovan är skärmdumpar och är därför en aning suddiga. Vi passade på att filma kvällens samtal, dels som lajvsändning via Instagram, men också för dokumentation och som del av vårt nya påbörjade projekt Moving Music. Med stöd från Region Skånes digitaliseringsprojekt kommer vi under 2019 att fokusera på just film, bl a för förmedling.
Håll utkik efter både filmprojektet och nästa mästarmöte.
/Astrid Selling (verksamhetsledare MCS)
Måndagen den 8 april arrangerade vi pressfotografering med fotograf Jenny Baumgartner. I år lämnade vi fotostudion och höll till i den gamla industribyggnaden i Kvarteret Sämjan på Sofielund i Malmö. Det är alltid lika spännande att se bilderna ta form, särskilt när det som i år dyker upp en del nya ansikten!
Vill du se fler av Jenny Baumgartners bilder kan du ta en titt på hennes hemsida här: www.jennybaumgartner.com
Photo: Carolina Wiehe Welroos
Photo: Carolina Wiehe Welroos
Photo: Carolina Wiehe Welroos
Photo: Carolina Wiehe Welroos
Photo: Carolina Wiehe Welroos
Fotograf: Carolina Wiehe Welroos
Är du intresserad av att synas på årets upplaga av Jazzahead? Det finnas som vanligt möjlighet att finnas med i Musikcentrums gemensamma artistkatalog genom Musikcentrum Riks. För dig som är medlem i Musikcentrum Syd finns också möjlighet att ansöka om resebidrag för att själv delta på Jazzahead! Kontakta oss så berättar vi mer!
Den 22-23 januari fanns vi på plats på Sweden Live i Luleå för att visa upp våra artister för bokare och arrangörer från hela Sverige! Precis som förra året hade vi ett tätt samarbete inom Musikcentrum Riks kring vår närvaro och presenterade ett gemensamt urval av artister under rubrikerna Barn&Unga och Festival. Här hittar du vår gemensamma digitala säljplattform Musikcetrum Selection!
2018 har inneburit fantastiskt många bra releaser från våra medlemmar! Nu finns de samlade på en Spotify-lista som du kan lyssna på här!
Tack vare stöd från Region Blekinge kommer vi den närmaste tiden kunna satsa lite extra på att lyfta fram och stötta musiker som är verksamma i Blekinge Län. Som ett startskott för satsningen bjöd vi fredagen den 7 december in till en nätverksträff i Blekingesalen på Musik i Blekinge. Under eftermiddagen berättade vi om Musikcentrum Syds verksamhet och fick igång intressanta samtal om villkoren för musiker och för musiklivet i Blekinge. På plats fanns frilansande musiker inom flera genrer och representanter både från kommun och lokalpress. Vår förhoppning är att vi under våren ska kunna utveckla vårt arbete i Blekingen med både fler nätverksträffar och tillfällen för musiker att få enskild coaching kring karriärutveckling och marknadsföring.
Under hösten har Musikcentrum Syd arbetat med en ny Starta Mej!-grupp inför närvaron på Womex i Las Palmas. Fem artister deltog i gruppen och arbetet har varit intensivt! En av deltagarna var Malte Zeberg med gruppen Floating Sofa Quartet. Gruppen beskriver sig som ung nordisk folkmusik med en ensemble från Danmark, Sverige, och Finland. Här berättar Malte om sina erfarenheter av Womex och om hur Starta Mej! hjälpte honom att förbereda sig inför resan.
Hur såg dina förberedelser inför Womex ut?
Jag hade diskussioner med mitt band om var vi vill nå ut härnäst och utgick ifrån det. Jag hade också en del personer som jag känner till sedan tidigare genom kollegor som jag vill få kontakt med. Sen kollade jag igenom listan med delegater en del och pekade ut några nyckelpersoner där. Jag hörde av mig till några av dem på förhand sedan laddade jag väskan med flyers, visitkort och skivor och for iväg!
På vilket sätt hjälpte Starta Mej! dig att förbereda dig inför Womex?
Framför allt var det som en morot för mig att få igång förberedelserna. Dels bara genom att träffas och peppa varandra, men det var också väldigt lärorikt att diskutera sitt konstnärskap i grupp. Det gjorde det lättare att jobba fram formuleringar för att beskriva det jag arbetar med på ett effektivt och tydligt vis. Eftersom jag var på Womex förra året så visste jag ungefär vad jag skulle förvänta mig, men den här gången kände jag mig mycket mer förberedd i och med Starta Mej.
Hur upplevde du mässan på plats? Kan du berätta lite om dina intryck?
Mässan är väldigt stor och kan stundtals vara rätt överväldigande, men allt är väldigt väl arrangerat och det är relativt lätt att hitta runt i den djungel som det ändå kan vara. En kan definitivt får nog av allt minglade och presenterande men det är också väldigt trevligt att träffa alla eldsjälar som brinner för samma musik som en själv. Det bästa är nog kvällarna när en går ut och äter lite med antingen gamla vänner eller nyfunna kontakter och sedan går och kollar in någon riktigt bra konsert.
Ibland kan man höra att folk tycker att det är slöseri med tid att delta på mässor av den här typen. Vad tycker du? Har du fått något konkret ut av ditt deltagande?
Jag tycker definitivt att det är värt att åka på mässor. Även om det kan kännas som att en inte får ut någonting konkret på direkten så tror jag att det gör väldigt mycket i längden att bara synas till och hålla lite koll på scenen. Jag har både upptäckt massor av nya ställen som jag skulle vilja spela på och även fått kontakt med folk som är arrangörer/bokare/media osv. Men jag känner också att även om jag inte åker från Womex med en färdig bokad turné så är det nog så lärorikt att bara reka lite och se hur branschen ser och vad andra musiker sysslar med.
Jag tror att ju mer konsekvent du kan vara med att åka varje år ju mer kommer du få ut , detta var bara mitt andra år men redan nu kände jag igen många som jag träffade förra året och kunde ta upp tråden igen med. Jag kommer definitivt försöka åka nästa år igen. Jag känner mig också nyfiken på amerikanska och kanadensiska motsvarigheterna Folk Alliance och Mundo Mondial, de skulle vara roligt att åka på.
Vilka är dina bästa råd till andra som funderar på att åka?
Jag tror att det är lätt att stirra sig blind på att målet är att hitta "rätt" folk att prata med och att lyckas övertala dem om att du har en fantastisk produkt att sälja. Personligen tror jag snarare att det handlar om att träffa många av de kontakter och vänner som en redan har och bara låta dig svepas med lite av vad som händer. Ha roligt och var dig själv så kommer du njuta mer av upplevelsen och träffa spännande kontakter. Jag stärkte rätt många äldre kontakter i Tyskland och Belgien men även i Norden och fick spånat på många framtida samarbeten. Jag fick också fin kontakt med flera amerikanska och kanadensiska bokare som jag vill fortsätta jobba med
Den 7 juni var Musikcentrum Syd medarrangör till Pitch It, en föreläsning om att presenterar sitt projekt för finansiärer. Även om huvudfokuset i föreläsningen ligger på filmbranschen finns det mycket att lära av Sibylle Kurz erfarenheter och tips!
Föreläsningen finns nu tillgängligt på Resurscentrums gemensamma Youtube-kanal.
Föreläsningen arrangerades i samarbete mellan Kulturakademin, Film i Skåne, Alma Manusutbildning, BoostHBG, Filmcentrum Syd, Teatercentrum Södra, Danscentrum Syd och Musikcentrum Syd.
- Ny omgång av Musikcentrum Syds artistutvecklingsprogram Starta Mej!
Nu söker vi nya deltagare som vill utveckla artistskap, koncept, och marknadsföring tillsammans med oss på Musikcentrum Syd inför Womex i Las Palmas i oktober.
Under september och oktober arbetar vi med en ny grupp inom artistutvecklingsprogrammet Start Mej! Denna gång är inriktningen musiker inom folk- och världsmusikgenren. Inom Starta Mej! arbetar vi extra nära en handfull medlemmar för att erbjuda skräddarsydd handledning och utvecklingsstöd. Inom ramen för programmet erbjuder vi individuell konsultation och ett antal seminarier och workshops skräddarsydda utifrån deltagarnas behov.
Målet är att gruppens deltagare ska kunna presenteras med bästa möjliga material på Womex i Las Palmas i oktober. Det finns också möjlighet för gruppens deltagare att ansöka om att resa med till mässan tillsammans med oss på Musikcentrum Syd till ett subventionerat pris!
Kriterier för deltagande:
- Du är medlem i Musikcentrum Syd
- Du är musiker inom folk- och världsmusikgenren.
- Du vill utveckla ditt artistskap, varumärke, säljmaterial och hållbarheten i ditt frilansliv.
- Du är intresserad av att nå ut med din musik på den internationella marknaden.
Deltagandet i programmet är kostnadsfritt, men kostnader kan tillkomma för specifika aktiviteter och framtagande av eget material. Det enda vi förväntar oss är ett aktivt deltagande i möten och processer.
Självklart svarar vi så gott vi kan på alla eventuella frågor!
Låter detta som något som skulle intressera dig så hör av dig snarast till: astrid.selling@musikcentrumsyd.se
Vill du bli medlem i Musikcentrum Syd? Läs mer här!
Rörlig bild blir allt viktigare för att nå ut med ett budskap och mobilen är många gånger ditt viktigaste redskap! Men hur gör du för att lyckas? Vad ska du tänka på och vilka tekniska hjälpmedel kan öka kvaliteten på din inspelning? Vilka redigeringsprogram finns till låg kostnad och vad kan de användas till?
Här samlar vi material som kan hjälpa dig på vägen!
"Att lyckas med att nå ut med rörlig bild" är en inspirerande föreläsning med värdefulla tips om hur man bäst producerar videoinslag med mobilen. Tyngdpunkten ligger på hur videoinslag byggs upp med scener och klipp – och inte minst hur ljudet hanteras på ett bra sätt. Vi går också igenom hur du kan redigera materialet direkt i mobilen, och hur du går tillväga för att publicera den färdiga filmen online. Föreläsningen hålls av Videoakademin.
Se föreläsningen här:
Har du kommentarer, synpunkter eller egna erfarenheter du vill dela med dig av? Skriv gärna några rader i kommentarsfältet nedan!
Här följer en snabbgenomgång av vad du ska tänka på när du skriver en artistpresentation eller säljtext.
Allmänt:
- Texten inklusive bio/bakgrund ska vara max en A4 lång
- Skriv i tredje person
- Vänd på perspektiven! Tänk utifrån mottagaren. Vilken är målgruppen och vad har
den för motivation/drivkraft när den läser?
- Om du skriver på svenska, använd i första hand svenska ord och uttryck
- Använd stavningskontroll
Beskrivning:
Använd sättning, genre och musikaliska referenser för att beskriva det musikaliska uttrycket.
Samarbetspartners och spelställen kan också bidra till att skapa en bild av vad det är för typ av musik du arbetar med. Beskrivningen ska ge ett objektivt intryck. Låt värdeord i första hand uttryckas genom citat från andra!
Skriv tex gärna att “kompositionerna är genialiska” om det refererar till ett faktiskt omnämnande, annars inte.
Disposition:
Ordna innehållet efter relevans snarare än kronologiskt! Mest aktuell info först! Första
stycket ska gärna kunna fungera som fristående pitch. Börja tex texten “Sångerska inom genren... Just nu aktuell med... etc” snarare än “Redan som femåring älskade hon att sjunga...”
Stil:
Använd ett enkelt språk! Undvik långa meningar, bisatser, formella termer och förkortningar.
Till viss del kan stilen i texten gärna spegla stilen i musiken. Texten till en barnföreställning kan tex vara lekfull, medan texten till en musikperformance kan ha ett språk som associerar till samtidskonst.
Meriter:
Låt meriter tala för sig själv!
Skriv tex “tog pianolektioner ex antal år...” snarare än “han tyckte det var jätteroligt att spela
piano...”
Exempel på disposition:
- Snabbpresentation: Vem är jag? Namn, ålder, genre
- Konkret beskrivning: Inspiration, sammanhang, samarbeten
- Aktuell med: Projekt, spelningar, releaser
- Sagt om mig: Citat och omnämnanden
- Bakgrund: Hur det hela började, motivation, musikalisk resa etc
Har du kommentarer, synpunkter eller egna erfarenheter du vill dela med dig av? Skriv gärna några rader i kommentarsfältet nedan!
Musikcentrum Syd presenterade fem artister på årets upplaga av Jazzahead i Bremen. Tre av artisterna deltog i vårt artistutvecklingsprogram Starta Mej! under våren, där vi tillsammans arbetade igenom deras säljmaterial för att kunna presentera dem på bästa möjliga sätt på mässan. På plats i Bremen fanns Carolina tillsammans med Anne Marte Eggen från We Float som var genom sitt deltagande i Starta Mej! också kunde få sitt deltagande i mässan finansierat av oss på Musikcentrum Syd. På mässan fick vi möjlighet till både individuella möten med internationella och svenska kontakter och till speed-meeting annordnade av Export Music Sweden. Här berättar Anne Marte om sin upplevelse av mässan:
Vilka var dina förväntningar när det blev bestämt att du skulle delta på Jazzahead?
– Det var väldigt svårt att föreställa sig hur Jazzahead skulle vara eftersom jag aldrig hade varit på något liknande innan. Av samma anledning var det svårt att skapa sig stora förväntningar. I likhet med många andra branscher är det mycket som handlar om kontakter och nätverk i musikbranschen och det tar tid att bygga upp. Mitt mål var att lära känna nya personer, lära mig mer om hur branschen funkar och att ha kul!
Hur såg dina förberedelser ut?
– Jag åkte dit för att promota mitt band We Float och fick en del tips och hjälp av Carolina på MCS om vad som var bra att göra inför mässan. Min hemsida fick ett litet lyft med uppdaterade presstexter och bilder och jag tryckte upp flyers. Jag försökte även boka in möten med en del aktörer på mässan, men lyckades inte boka in något.
Hur upplevde du mässan på plats? Kan du berätta lite om dina intryck?
– Det var överväldigande! Enormt stort, massor av folk och flyers och visitkort på alla bord. Det var en liten chock först, men efter en liten stund kom jag in i det och då var det bara kul! Alla var väldigt vänliga och det var lätt att komma i kontakt med folk. Och framförallt var det väldigt kul att lära känna så många nya personer!
Ibland hör man folk tycka att det är slöseri med tid att delta på mässor av den här typen. Vad tycker du? Har du fått något konkret ut av ditt deltagande?
– Om man har förväntningar om att bli erbjuden massor av spelningar efter en sådan mässa blir man nog besviken. Men man träffar mycket folk som kan bli potentiella samarbetspartners i framtiden, så jag tror ändå att det kan vara värt att åka ner. Man ska nog vara beredd på att jobba mycket innan och efter och så tror jag att man ska ha långsiktiga mål och planer.
– För min del har det ännu inte gett något konkret, men nu har jag nya personer som jag kan ta kontakt med nästa gång We Float skall på Europaturné. Nästa gång vi planerar en turné har vi flera att kontakta och jag tror att arrangörerna hellre vill boka oss när vi är i närheten så att de inte behöver stå för resekostnaderna.
Vad tänker du kring att delta på Jazzahead fler år? Finns det andra mässor som du skulle vilja delta på?
– Jag tyckte att det var väldigt kul att vara på Jazzahead och vill gärna åka tillbaka nästa år! Angående andra mässor har jag inte så bra koll, men jag spelar ju väldigt mycket olika musik så jag skulle nog vilja åka till Womex någon gång.
Läs mer om Anne Martes band We Float!
Här hittar du alla artister som vi presenterade på mässan!
Här hittar du mer info om Jazzahead!
Vill du bli medlem i Musikcentrum Syd? Läs mer här!
Den 6-7 april hölls årets upplaga av Folk- & Världsmusikgalan i Norrköping. Verksamhetsledare Astrid Selling var på plats tillsammans med representanter för Musikcentrum Öst och Väst!
Du fanns på galan som representant både för Musikcentrum Syd och för SSR. Kan du berätta lite om dina allmänna intryck från galan?
– I år samarbetade galan med Linköpingsfestivalen och hade placerat hela eventet i de spännande gamla bruksbyggnaderna mitt i Norrköping. Framträdanden och seminarier fick trängas om ljudrummet. Jag tycker att det var spännande att så mycket hände på en så liten yta! Tyvärr var det omöjligt att hinna lyssna på alla musik som erbjöds, men så ska det vara på en festival.
På vilket sätt märktes Musikcentrum Syds arbete för att stödja frilansmusiker på galan?
– Tillsammans med våra kollegor i Öst och Väst hade vi ett bord på mässan. Många kom fram och var nyfikna på vårt arbete. Vi fick mycket positiv respons och många påpekade att den service vi erbjuder, dvs coachning, utveckling av företagande, föreläsningar, workshops mm, är något de verkligen efterfrågar.
Vad har galan för betydelse för folkmusiken i Sverige i stort?
– Folk- & Världsmusikgalan har ju skapats för att traditionsmusik på alla vis få ska synas, men det ska också finnas plats för spännande möten med angränsande genrer. När folkmusiken uppmärksammas i andra sammanhang får den sällan chans att visa upp all den bredd och det djup som den egentligen inrymmer, med sitt ursprung i många olika länder och kulturer, lika mycket sång som instrumentalt och med dansen som central funktion för musikens utövande.
Galan har kritiserats för att vara för spretig och för att inte ge tillräckligt utrymme för den traditionella folkmusiken. Hur ser du på det?
– Så kanske det kan vara vissa år. Ofta pendlar fokus på olika områden från år till år. Sen är ju frågan vad traditionsmusik är. Många folkmusiker förhåller sig själva brett; de kan spela i spelmanslag ena stunden och i nästa stund spela tillsammans med någon i en annan genre, eller använda folkmusikgenren som inspiration för eget komponerande. Det finns så mycket. Själv var jag ansvarig för ett seminarium där vi tittade närmare på handskrivna spelmansböcker, och det kommer säkert att finnas liknande event vid nästa gala.
Hur har man som medlem glädje av att Musikcentrum Syd finns på plats i den här typen av sammanhang?
– En viktig roll vi har är att tillsammans med Öst och Väst påverka musikpolitiken på nationell nivå. För genrerna folkmusik och världsmusik är detta platsen man möts för att lyssna, spela och samtala. Det är i möten här som nya tankar och idéer kan uppstå. Sen behöver vi synas för att bli många. Vi behöver fler medlemmar i alla våra föreningar för att få tyngd och kunna fortsätta arbeta mot våra mål för ett bättre fungerande arbetsliv för våra fria musiker.
Upplever du att det finns speciella förutsättningarna eller utmaningar för musiker inom folkmusikgenren i förhållande till övriga musikbranschen i Sverige?
– Det finns utmaningar för alla inom traditionell musik. Man behöver nå ut till publiken så att fler får upp ögon och öron för musiken, men också för danstraditionen som är starkt kopplad till folkmusiken. Det finns mycket fördomar om vad folkmusik egentligen är och vilka som utövar den. Sen finns också en hel del politiska krafter som vill använda folkmusiken i nationalistisk politisk propaganda. Men vi som håller på genren vet att den egentligen symboliserar öppenhet, nyskapande, uppblandning och utveckling mellan kulturer. Folkmusiken är inte folkmusik förrän man låter den förändras med människorna som använder den. Det är liksom det som är det centrala i just den genren.
