Musikcentrum Syd på Folk- och Världsmusikgalan 2018

Folk- o Världsmusikgalan 2018.jpg

Den 6-7 april hölls årets upplaga av Folk- & Världsmusikgalan i Norrköping. Verksamhetsledare Astrid Selling var på plats tillsammans med representanter för Musikcentrum Öst och Väst!

Du fanns på galan som representant både för Musikcentrum Syd och för SSR. Kan du berätta lite om dina allmänna intryck från galan?
– I år samarbetade galan med Linköpingsfestivalen och hade placerat hela eventet i de spännande gamla bruksbyggnaderna mitt i Norrköping. Framträdanden och seminarier fick trängas om ljudrummet. Jag tycker att det var spännande att så mycket hände på en så liten yta! Tyvärr var det omöjligt att hinna lyssna på alla musik som erbjöds, men så ska det vara på en festival.

På vilket sätt märktes Musikcentrum Syds arbete för att stödja frilansmusiker på galan?
– Tillsammans med våra kollegor i Öst och Väst hade vi ett bord på mässan. Många kom fram och var nyfikna på vårt arbete. Vi fick mycket positiv respons och många påpekade att den service vi erbjuder, dvs coachning, utveckling av företagande, föreläsningar, workshops mm, är något de verkligen efterfrågar.

Vad har galan för betydelse för folkmusiken i Sverige i stort?
– Folk- & Världsmusikgalan har ju skapats för att traditionsmusik på alla vis få ska synas, men det ska också finnas plats för spännande möten med angränsande genrer. När folkmusiken uppmärksammas i andra sammanhang får den sällan chans att visa upp all den bredd och det djup som den egentligen inrymmer, med sitt ursprung i många olika länder och kulturer, lika mycket sång som instrumentalt och med dansen som central funktion för musikens utövande.

Galan har kritiserats för att vara för spretig och för att inte ge tillräckligt utrymme för den traditionella folkmusiken. Hur ser du på det?
– Så kanske det kan vara vissa år. Ofta pendlar fokus på olika områden från år till år. Sen är ju frågan vad traditionsmusik är. Många folkmusiker förhåller sig själva brett; de kan spela i spelmanslag ena stunden och i nästa stund spela tillsammans med någon i en annan genre, eller använda folkmusikgenren som inspiration för eget komponerande. Det finns så mycket. Själv var jag ansvarig för ett seminarium där vi tittade närmare på handskrivna spelmansböcker, och det kommer säkert att finnas liknande event vid nästa gala.

Hur har man som medlem glädje av att Musikcentrum Syd finns på plats i den här typen av sammanhang?
– En viktig roll vi har är att tillsammans med Öst och Väst påverka musikpolitiken på nationell nivå. För genrerna folkmusik och världsmusik är detta platsen man möts för att lyssna, spela och samtala. Det är i möten här som nya tankar och idéer kan uppstå. Sen behöver vi synas för att bli många. Vi behöver fler medlemmar i alla våra föreningar för att få tyngd och kunna fortsätta arbeta mot våra mål för ett bättre fungerande arbetsliv för våra fria musiker.

Upplever du att det finns speciella förutsättningarna eller utmaningar för musiker inom folkmusikgenren i förhållande till övriga musikbranschen i Sverige?
– Det finns utmaningar för alla inom traditionell musik. Man behöver nå ut till publiken så att fler får upp ögon och öron för musiken, men också för danstraditionen som är starkt kopplad till folkmusiken. Det finns mycket fördomar om vad folkmusik egentligen är och vilka som utövar den. Sen finns också en hel del politiska krafter som vill använda folkmusiken i nationalistisk politisk propaganda. Men vi som håller på genren vet att den egentligen symboliserar öppenhet, nyskapande, uppblandning och utveckling mellan kulturer. Folkmusiken är inte folkmusik förrän man låter den förändras med människorna som använder den. Det är liksom det som är det centrala i just den genren.

Till nyhetsarkivet →